Beslut i livet

Efter en seg förmidag då ingenting riktigt blir gjort, sätter jag igång flera projekt samtidigt. Gillar när det flyter på, blir mera kreativ när mycket sker ungefär samtidigt. Förbereder dagens måltid, fisk i ugn, packar upp en maskin tvätt, hänger tvätten och sätter igång assistenten för vetebröds bak. Då långt borta i oväsendet ringer hustelefonen. Snabbkoll på presentatören, mellandotterns mobil.

- Hallå, hur mår du, är allt bra?
- Jadå mamma, har just köpt en lägenhet, en 2:a på 75 kvadrat, 2 000 000 kr bara, äntligen, så fin!
- Hoppsan, äntligen din tur alltså, grattis, är du nöjd......, var då?
- Jadå mamma, i närheten där jag bodde förrut, fast på 3:e våningen utan hiss, vi får bära dej upp, haha!

Vi pratar i ca 10 min, om att hon varit i London, om den kommande semestern i Florida i slutet av december och om att hon mår väldigt väldigt bra just nu. Sedan springer hon av tunnelbanan någonstans i Stockholm, till sitt jobb där tis - tors varje vecka, bye. Jag sitter på stolen i mitt kök, ser att vete-degen håller på att jäsa över kanten, ler lite fånigt och bara fnittrar.

Jag såg ett program från DOX om kvinnor i Indien, om en kvinna som fick sin 2:a dotter, en katastrof. Mannen tyckte hon kunde lämna henne på ett barnhem, men jag är ju inte död? sa kvinnan. Då får du försöka göra dej av med henne, du vet det finns sätt, sa hennes man. Den indiska kvinnan lämnade sin man för hon kunde inte tänka sej att göra sej av med sin dotter. Nu, 19 år senare vinner dottern en stor skönhetstävling, Miss India eller något liknande och hennes mamma strålar av glädje. Jag kan sitta på bussen, säger hon, helt plötsligt ler jag fånigt och bara fnittrar!

Vi fattar olika beslut i livet, ibland svåra men ibland ganska lika, kvinnan behöll sin nyfödda dotter och jag gjorde aldrig någon abort för ca 34 år sedan.

Och ute snöar det.....

Jag skurar trappa, 12 st trappsteg, med linoljesåpa för att det är en väldigt gamla trappa med skurbräder. Ute snöar det sedan mer än 12 timmar, lovikavantssnö..
Tjocka rejäla bräder på trappstegen som ska räcka flera generationer, mjuka och lena mot fotsulorna. Tänk att det behövdes en vända till Prag för att fatta vilken skatt som låg dold under de målade linoleum mattorna i hemma trappan. På det gamla fint renoverade hotellet i Prag löpte långa bevarade trätrappor till varje våning. Inte lika höga trappsteg som hemma i huset men så himla vackra. Omskötta och välbevarade hade de klarat kriget bra också. 

Ovanligt ljust inne, måste bero på att det är så vitt ute och på spisen kokar en stor gryta gul ärtsoppa. Måste le en smula för kombinationen såpa och ärtsoppa är inte så värst god, luktar ingrott trapphus i stan´ När ugnspannkakan gräddas blir det nog bättre, lite torsdag fast det bara är onsdag.
Fint att få trappan klart nu innan december, för skurar den göra jag varje vår och höst. Linoljan bevarar trät och håller smutsen borta, bara att sopa den ibland. Tycker om att skura men att vrida ut lintrasan är mitt största problem. Har väl aldrig fått in den rätta knycken och så har jag nog ovanligt små händer. Tar lite längre tid bara innan trappan har torkat och tänk, det snöar ute fortfarande! 

Utan att skämmas

Mörkret vill inte släppa greppet om förmiddagen. Jag hoppar mellan stora vattenpölar när jag fyller på fåglarnas fröautomat. Tänk, de hämtar frön även när regnet vräker ner, måste nog bli feta innan kylan kommer. Snö är att vänta snart skriver tidningen från igår, över hela Sverige. Det vill vi gärna ha, tack, för allting är bättre än allt detta vatten. 

Nä, man skulle vara katt, inne, inte behöva bry sej ett dugg om regn och mörker. Bara vila, ätat lite, sova lite och gärna ligga varmt och skön vid elementet eller framför brasan. Bara vara sällskaplig när man vill annars bara vända ryggen till utan att skämmas.

Bye bye, lilla höstflickan!

Underfundiga ord av författaren Mark Twain: 

"Var försiktig med att läsa hälsoböcker. Du kan kan dö av ett tryckfel" 

Mi lelle gran så grön och fin

När jag bar in den lilla granen i uthuset för en veckan sedan tänkte jag på pappa. Allt som har med jul och granar är för mej väldigt mycket pappa. Det var han som fixade julgranen när jag var liten. Det gick till så att han såg ut en gran att hugga redan i slutet av sommaren.och sedan hittade han förhoppningsvis den igen innan jul. Var det mycket snö blev det värre fast jag tror han hade ett alternativ också. På den tiden gick de flesta på landet bara ut och högg sej en gran, att fråga markägaren var ovanligt. Storskogen ägdes ju av något som kallades "allmänningen", ett skogsbolag eller någon storbonde. Ingen saknade en gran, det var normalt svinn. När jag blev så stor jag kunde åka med ut i skogen på skidorna, fick jag följa med när den skulle huggas ibland.

2010

2010 års gran har vuxit till sej och haft ett fridfullt år i ny bildäckskruka. Nu får den komma in igen i december och åter bli pyntad för den klarade ju av inomhusluften ganska bra.

2012

Pappa sjöng alltid på Taubes "Knalle Juls vals" när han bar in granen dan´ innan julafton och speciellt de här spridda textraderna älskar jag mest av alla 

Här va dä gran!
Sista i stan,
dagen före doppardan!  

och 

Mi lella fru,
du är så söt!
Nu ä dä jul... du kokar gröt!

Lätta att glömma bort

Lördagkväll och halsbränna, inget jag gillar precis fast det var länge sedan. När jag vandrade omkring med min trasiga höft i över ett halvår höll jag nästan på att förstöra magsäcken med alla värktabletter. Då kunde jag få halsbränna och åt pepsi duo ungefär som andra äter vitamintabletter. Halsbrännan nu beror på kryddstark mat, en krudus kaffebröd därefter och naturligtvis svart starkt kaffe. Försökte med Samarin med det hjälpte typ i 10 min sedan var brännan tillbaka.

Vid datorn kommer kraftiga pustar av citronblom, just nu en mycket äcklig lukt, får mej på gränsen till illamående. Normalt känns den doften väldigt somrig och väldigt sydlänsk. Pratade om att se Harry Potter, den första av de två sista filmerna på dvd nu i kväll. De har legat hemma länge men varken K eller jag har varit så sugna. Bara magvärken och halsbännan släpper så..........kanske......

Grattis till Agneta som fyller år just en månad före jul! 

Med solen i nacken

Med solen i nacken cyklade jag till affären och tänkte att bara det fryser till lite ska jag gå över plogfårorna en sådan här dag och njuta. Med solen i nacken och frost på marken fast allemansrätten säger att man inte får just det. Är väl något från barndomen, kul att kolla om balansen funkar och varför gå på vägen, det är tråkigt och tar tid. Har gjort det nästan varje höst så länge jag kan minnas men i år är många åkrar oplöjda för det är så blött. Med solen i nacken på cykeln tänkte jag att om en vecka plockar vi fram adventsstakar och julstjärnor, tvättar fönster och byter gardiner. Då går det fort mot jul, det är en härlig tid!

I torsdags tvättade jag många av mina knaskatter i trä som sitter på en stor hylla över tvättställen. Brukar göra det ett par gånger om året men det är lite jobbigt att kliva upp och ner många gånger. Inte lika lätt som när jag var yngre bara,  är lite svårt att acceptera :0{ Skrattade också gott med en kompis som nyligen kommit på att hon faktiskt blir ett år äldre nästa år än vad hon trodde.                           Var sjutton tog det året vägen? sa hon lite chockad.

Nu lyser det i fönstret

Igår kväll när K kom hem sa han att nu lyser en sjuarmad ljusstake i fönstret till det lilla torpet och jag blev så glad. Vi vet att det är sålt och att det är unga människor som köpt husen. De har tagit ner en massa träd, fått in luft och ljus på tomten och framförallt tagit hand om veden. Eldat ris, sågat och huggit i massor och det ligger i prydliga vedfloder med täckning över, precis som det ska.

Klart att jag måste se hur det lyser, så strax efter 17 tog jag cykeln och åkte dit. Det var nästan kolmörkt ute men inte lyste det i något torpfönster inte.Tänk, jag blev så besviken där jag stod på landvägen. Har liksom väntat på gulvit ljus ur något fönster i flera, flera år  Visst på sommaren någon gång har taklampan varit tänd bakom fördragna gardiner men inte ett ljus från september till maj månad ungefär.
Jag åkte hem igen och tänkte att det var nog tillfälligt, inget att bry sin hjärna med. Fast......lite senare slog det mej att det är ju unga människor som har torpet nu, kanske använder de en timer?

Ingen glesbygd b a r a vischan!

Så strax före kl 20 var jag tillbaka på stora vägen igen och nu lyste ett varmt sken från fönstret på bottenvåningens framsida när jag kom fram. Stod en stund vid staket och bara kände hur fint det var. Ett välkomnande ljus på hemvägen betyder så himla mycket en mörk kväll i början av vintern!

Lite sommar i november

Söndagen har varit en slappar och göra ordning dag: Fast vi bara är 2 st människor här hemma utan hund, skitar vi ner något alldeles otroligt. Är det inte trasmattorna i hallen som har smutsfläckar så ligger det gamla torra löv ända in på toa. Fast i år skyller jag verkligen allt på det blöta som kommit och kommer ner från skyn hela tiden. Grundvattnet står så högt att det åter står vatten ca 5 cm högt på jordkällargolvet. Hela förra hösten, vintern och våren klarade vi utan översvämning där och jordkällaren var ovanligt torr och fin hela sommaren. 2010 hade vi vatten i jordkällaren då de hade tagit ner så mycket skog bakom huset och det fanns väldigt få träd kvar som sög upp vattenmängden.

Blev så glad när jag bland gamla lösa kort hittade det här kortet på mellandottern. Baksidan berättar att det är taget på sommaren 1994 och hon är alltså 15 bast. Kände att det här kortet med all sin livsglädje passar väldigt bra en bister november söndag. Tänker på systerdottern med pojkevän i Dubai's värme och att just mellantjejen som vanligt drar iväg strax före jul, till sol och värme på amerikanska östkusten. Visst ska man resa när man blir äldre men som ung är det roligare och mer intressant att testa saker och träffa nya människor. Jag längtar som vanligt varje höst till sydamerika och karibiens blågröna vatten, att åka katamaran, dyka och simma. Tog för skoj skull en titt på vad en flygresa idag för 2 personer kostar till Caracas/Venezuela tur o retur. Höll på att tuppa av för den billigaste låg på strax över 29 000 kr, bara flyget! 2002 kostade flyget just dit strax över 12 000 kr för 3 st vuxna. Tillkommer gör hotell, mat och inrikes flyg. Jag och K lär får spara många år innan vi kan återvända på semester igen till vårt älskade Los Roques! 

En av världens bästa platser!

Los Roques Archipelago - Venezuela

Mörker och ljus

Förbanna inte mörkret - tänd ett ljus!

Just så glad blev jag när beställningen på nya led lampor kom med posten igår blixtsnabbt. Nu äntligen ska de i, de nya päronlamporna som drar mindre ström och inte måste bytas så ofta. Har många belysningar tända dygnet runt i december och framför allt när vi är hemma. Päronlampan tar ju betydligt mindre plats än en vanlig liten klot också. Jag köpte 4 st päronlampor nu och en är redan igång.  

Blev betydligt mildare sken på 2½W mot 5W fast där också satt en led lampa sedan tidigare. Mycket beror på om ljus strålar åt alla håll eller är fokuserat åt ett håll. Ny led blev det också vid den stationära datorn, gamla ögon ser bättre med bra ljus ;0}

Ja nog är det mörkt nu i november och dagarna betydligt kortare.
Väldigt lätt att förbanna mörkret snabbt då. Pratade med min son igår och han hade torrhosta och väldigt ont i bröstkorgen men ingen feber. Hoppas kan man ju alltid att inte det blir lunginflammation av skiten. Typiska influensa tider, kallt å varmt, ena dagen minus grader, nästa dag nästan +10 grader.

Mitt gamla kaffeträd blommar för 2:a gången nu i höst - som vårblommor fast det är vinter.

Fars Dag

Så mycket löv i år som inte vill blåsa bort

Så blev det söndag i november men inte vilken söndag som helst utan också Fars Dag. M ringde skapligt tidigt i förmiddags och önskade K, sin pappa en fin dag. Där skulle det bli fullt upp med pepparkaksbak, utelek och middag. Så är det när killen  man sällskapar med är en 14-dagars pappa, fullt ös mest hela den helgen. Jag minns själv när jag var småbarns förälder att det var svårt att komma ihåg min egen pappa då på fars dag. Han blev aldrig sur eller ledsen utan förstod alltid hur det låg till. K brukar själv säga att hur svårt kan det va, telefonen finns ju alltid tillgänglig, det är bara å ringa. Men ibland är det himla lätt att glömma bort just det. När jag gick i "småskolan" fick vi alltid rita kort och teckningar till fars dag. Blombuketter och svenska flaggor skulle det vara på korten, typiskt -60tal, liksom med flaggor i julgranen.

Nu är det sjögång i trädgården, stora vattensamlingar på flera ställen, mycket nederbörd de senaste dygnen.
På många håll var det dimma i morse men inte här och +10 grader hela dagen. Småfåglarna äter som tokiga från fröautomaten, kanske stundar bistra tider om någon vecka? Idag mörknade det redan vid 15 snåret, det är lätt att tycka illa om november månad!

Men hallå, gör som jag :0)

Hejsan go´vänner, måste bara berätta att just nu har DU tillfälle att prova. Vadå, jo titta här 

Klicka på den här länken Godmorgon Bifido men gör det snarast om du vill ha chansen att vara med. Mumsfilibabba!

Löv som snor gör marken såphal

Hugaligen,
hela dagen har det varit sådant där pissepotte väder och kvällen ser ut att bli i samma anda. Det är sjöblött och riktigt november rusk. Inte mycket till dagsljus och en del lampor har lyst sedan gryningstimmen. Ikväll vill jag bara krypa upp i soffan med ett skönt täcke kring benen, tända ljus, läsa och dricka varmt te. Tänker att tiden går så fort, inte många veckor nu till advent. Ska det vara lika milt då som förra året? Nä, föredrar ett litet snötäcke som döljer alla gamla kvarglömda löv, fula buskar och mörka vägar. Ljust blir det också och en helt annan luft att andas i. Skulle det snöa ute just nu då hade vi vintern här, den lär ju ha kommit tidigt i år i norra Sverige.

Frebaco FrasMüsli i 3 st smaker

Nu är jag testpilot igen ;0)

Nyfiken som jag var testade jag alla tre smakerna och det var nog tur. De är nämligen ganska olika smakmässigt även om det bara är några olika saker som skiljer mellan påsarna. Jag har haft dem på fil och yoghurt, tillsammans med vanlig mjölk, i paj och bröddeg, som strössel över slät soppa och sallad. Müslin vinner på att ligga ovanpå något mera fast då den ihop med mjölk tenderar av bli fort väldigt mjuk. Min favorit är banan, kokos och mango som smakade mycket. Blåbär och vanilj blev jag jättebesviken på då jag nog väntat mej lite torkade blåbär i blandningen. Tyvärr smakar den väldigt lite fast där även finns pumpakärnor i blandningen. Melon, hallon med brainflackes var också ganska tråkig och smakade för lite. Priset på produkten är bra och ok, jag blir mätt länge när jag ätit Frasmüslin med något tillbehör. I bröd var den mycket god och på soppa. Varför det måste vara russin i alla tre sorterna har jag lite svårt att förstå då många människor inte tycker om russin. Den torkade bananen var verkligen ett plus så där skulle lätt russinen kunna plockas bort. Byt gärna ut russinen i Blåbär och vanilj också mot torkade blåbär!

Sett med en 18-årings ögon

För ett par kvällar sedan när jag letade efter någonting helt annat i mitt torkrum stod jag plötsligt med en liten bunt foton i handen. Både färg o svartvita bilder från ganska länge sedan. De flesta var på mej själv och jag tror att en del härstammar från en tavla som min äldsta dotter hade knåpat ihop. Hon letade fram alla tänkbara "lösa" foton och satte de bästa bakom en tillklipp fond med hål för bilderna. Det var modernt och kul men jag tror också att tavlan med ram och glas ramlade i golvet och gick sönder några år senare.

 

Ja man kan nog säga att jag blev nostalgisk när jag såg ett kort från sommaren då jag fyllde 18 år. Ett ateljefoto i svartvitt för jag jobbade då och hade råd att kosta på mej en "serie" på 9 st kort. Det konstiga är att jag alls inte kommer ihåg vad jag tjänade i månaden - biträde i en affär - inga anteckningar om det finns sparade heller. Minns bara att min mamma tyckte det var en "skitlön" och att de nästan utnyttjade min arbetsvilja, ungdom och glada humör. Innan det jobbet hade jag arbetat i djurpark för 3 kr i timmen några somrar och i familj som barnflicka för 800 kr i månaden inklusive mat, eget rum o toalett.

18-åringen på kortet som fortfarande bodde hemma, drömde om egen lägenhet, familj och barn. Inte så konstigt då, de som inte skulle läsa vidare i många år oftast "gängade" sej i 20 års-åldern. Först skaffade man sej barn sedan levde man livet när man blev 40 år. "Vanliga jobb" fanns det gott om, hyrorna var billiga, även maten och det gick att spara en slant om man ville. Att gå ut ofta och att köpa de senaste kläder/skorna var då som nu ganska dyrt. Det fanns en framtid, det gick att arbeta sej upp för den som ville och orkade. Att ta dyra personlån förekom inte alls men jag tror att det första bosättnings-lånet på 3000 kr kom bara några år senare. Det var bra att ha föräldrar som kunde hjälpa till om lönen tog slut lite för tidigt. Inte alla hade det så gott ställt och så tyckte de att barn med egen lön = klara sej själv. Man blev vuxen lite fortare då men ändå på ett mera blåögt sätt. Sverige var fortfarande ett väldigt litet land i den stora världen.