lördag 1 oktober 2011

Amalia från Kälebo

I kväll är det dimma och luften är så fuktig att det nästan känns som handen blir blöt när den sträcks ut, som att fukten går att ta på. Liksom gårdagen har det varit skönt ute, nästan lite vårlikt fast det är höst. Det stora gamla björkarna bakom huset är riktigt knallgula och står i stor kontrast till andra verkligt gröna träd. Idag har K och jag städat ännu ett förråd i uthuset, kastat grejer och sorterat kläder. Där finns också tomkartonger i olika storlekar, bubbelplast och frigolit som används för olika förpackningar när paket ska skickas. Alltid bra att veta vad som finns och vad som bör införskaffas.  Det tog ett par timmar men det är trevligt med rent fönster och nysopat golv också.


Jag har suttit några kvällar senaste veckan och har börjat släktforska lite amatörmässigt. Värt att testa men jösses vad tiden går fort när gamla dokument och kyrkböcker ska kollas. Trevligt dock är att mycket går att göra via nätet idag. Hade tänkt börja med min farfars släkt då inte ens min pappa visste var han kommer ifrån. Kanske han hört det i tidiga år men pappa träffade aldrig sin farfar och farmor. En bror till farfar fanns iallafall i samma stad men pappa mindes honom dåligt. Just nu vet jag bara att farfar kom från Ängdalen i Kullerstads församling/Östergötland. Han finns dock inte med i kyrkoboken över födda där så han är troligen född någon annanstans. Jag får testa nya vägar nu, först var han arbetare sedan blev han snickare.

Min farmor är mycket intressantare att följa och nu har jag hittat min farmors mormor och morfar.
Hans yrke var lots vilket jag visste på hörsägen sedan tidigare och att han kom från Arkö. Min farmors mor, alltså pappas mormor är den kvinna som jag just nu beundrar då hon ska ha varit ett "sjusärdeles fruntimmer" I kyrkböckerna står hon som "Amalia från Kälebo" Hennes mans efternamn var Eriksson men i alla papper jag hittat står Amalia med sitt eget efternamn, Sundström. De fick flera barn och i kyrkböckerna står att efter 19 års äktenskap fick Amalia och Nils Magnus, 45 rep 47 år åter en dotter!
Min pappa talade alltid om sin mormor med stolhet i rösten men jag tror också att han hade stor respekt för henne. Ja han var nog lite rädd för henne för hon var så stor och ståtlig när hon svartklädd reste in till stan´ från landet och hälsade på.
Önskar verkligen jag kunde säga följande;
- Pappa, nu vet jag vad som hände med din äldsta storebror, vad han hette, var han ligger begraven och att han dog strax efter att han fyllt 2 år av difteri. Att din mormor och din mamma båda hade barn som lekte med varandra vilket säkert var ganska vanligt förr!

Inga kommentarer: