Hallå, ä' de' Ulla?

Dagen har börjat med regn/snö och solglimtar, inget trevlig alls att vara ute i fast det finns att göra i trädgården.
Har just tagit dagens första kopp kaffe (te gäller på morgonen) och skrattat åt det mustiga språket i boken "Lake Rise to Candleford" som jag köpte second hand för en tid sedan. På engelska naturligtvis och den vackra illustrerade upplagan av Flora Thompson.

Jag ska nu återberätta något som hände i lördags och som gav mej lite funderingar om att åldras.
Kl 05:58 ringer hemtelefonen, K och jag sover hårt, hör ingenting men dotter M som är hemma över helgen blir lite irriterad för det ringer länge. Hon nämner det vid 8-tiden och K konstaterar skyddat nr, troligen felringning. Kl 09:58 ringer det igen men vi gör olika saker och kan inte svara och åter ser vi senare att det är skyddat nr. Då blir vi lite fundersamma, ligger någon vi känner på sjukhus? Skyddat nr betyder ofta det och vi blir ju inte yngre.........
Några telefonsamtal rings, mobiler kollas, allt verkar ok och K påpekar att ÄR det viktigt ringer den/de säkert igen.
Nåväl, när jag sitter och installerar telefonsvararen för att underlätta att missa flera samtal ringer det åter, kl är 12:58.
Säger hallå men hinner inte säga mitt namn då en mansröst ropar
- Hallå, ä' de' Ulla?
- Nej jag heter inte Ulla - säger mitt namn - vilket nr ska du till?
Han talar om sitt telefon nr och rabblar upp mitt tele nr som stämmer på siffran.
Jag frågar var han bor, vad han heter, om han slagit riktnr och om han ligger på sjukhus?
Han är en gammal man över 80 år, han säger sitt namn och att han söker Ulla. Han är ser inte så bra då han har gråstarr och hör dåligt det gör han verkligen. Jadå han ligger på sjukhuset för dialys och han har flera telefoner men de är så knepiga att ringa på. Mobilnr har han till flera, han känner så mkt flickor och rabblar upp flera flicknamn.
- Ja har försökt få tag i Ulla men det går ju inte!
Frågar om jag känner den och den, låter sluddrig som han fått smärt stillande men är väldigt trevlig.
- Vill du att jag ska försöka få tag i Ulla åt dej?
Det vill han om jag kan, tackar för samtalet, låter glad över att det fanns någon som lyssnade. Vi pratade i ca 15 min.

Jag ringer 118 800 och frågar efter ett riktnr jag fått av farbrorn + mitt egna tele nr. Där finns ett par registrerade och kvinnan heter Ulla. Ett mobil nr får jag också till Ulla vilket jag strax når henne på. Det är hennes pappa jag pratat med och hon är just på väg till honom på sjukhuset. Slutet gott, allting gott ;0}
Är förresten en inbiten 118 118 användare men tycker att den superbilliga nr upplysningen som 118 800 har är lätt överdriven, 15 kr för ett sms?